Goffmans ”livet som en teaterscen”

Goffman (2004) och hans dramaturgiska perspektiv där han beskriver livet som en teaterföreställning (teaterscen), och att vi tar olika roller när vi framträder eller när vi är bakom kulisserna. Det finns två olika uttryck: det första är att utsända uttryck ”give expression” det andra är att överföra uttryck ”give off expression”. Det första sker när vi vill direkt förmedla information på ett tydligt sätt utan någon kod som att visa en bild på en bok med diktsamling. Det andra sker när vi t.ex. vill visa att dikten som vi är intresserade av och inte själv boken som en artefakt i sig. Den andra aspekten betonas mer hos Goffman. Det är inte vad vi visar direkt som är viktigt utan det som vi anar visa. En reklam på en glad människa som bär på en kolaburk ger intryck att koladrycken gör människor glada (s.12–14).

Goffman definierar interaktion som individernas ömsesidiga påverkan på varandra när de befinner sig ansikte mot ansikte vid ett givet tillfälle. När man handlar, tar man på sig en roll eller rutin som Goffman menar ”i förväg fastställda handlingsmönster” (2004:23). En roll är lika med att ta på sig en mask för att göra ett framträdande vid interaktion (2004:26–27). Och med framträdande menar han en samlad aktivitet hos en deltagare vid ett tillfälle som på något sätt påverkar en annan deltagare (2004:23). En aktör spelar sin roll i främre region för att få det intryck han vill framför en publik, och den spelar en annan roll i den bakre regionen. Goffman talar om aktörer, främre och bakre regioner, team, publik, fasad, scen. En region är det ställe som är avgränsat av perceptionsbarriärer.

Goffman menar att individen skaffar sig upplysningar om de andra och därigenom kan man definiera situationen (2004:11). Interaktion eller direkt interaktion definieras som ”individernas ömsesidiga inflytande på varandras handlingar och sätt att fungera när de befinner sig i varandras omedelbara fysiska närvaro” (Goffman, 2004:23).

Goffman använder sig av begreppet team som han menar ”en samling individer som samarbetar i framställningen av en rutin” (2004:75). Medlemmarna i ett team måste stödja den grupp som de tillhör och ska bevara dennes hemlighet. Syftet med framställandet av en rutin är att uppehålla ett bestämt intryck. Lojalitet, disciplin och försiktighet är tre egenskaper som varje team kräver för att kunna agera på ett betryggande sätt enligt Goffman (2004:199). De är tvungna att lita på varandra att var och en uppträder och handlar rätt. När en av teamet gör något misstag i sitt framträdande skyddas den av teamet för att behålla framträdandet lyckad och kritiseringen eller straffningen kommer i bakom kulisserna för att inte störa framträdandet. Flera lärare skulle t.ex. hålla enighet framför elever och inte kritisera eventuella misstag av varandra inför eleverna utan de ska upprätthålla ett intryck av yrkeskunnighet menar Goffman. En omedelbar straff skulle störa interaktionen och helt enkelt störa framträdandet (2004:83). Medlemmarna är både beroende av varandra och är tvungna att lita på varandra. Goffamn menar att samarbetet mellan teammedlemmar är ett måste för att bevara en given definition av situationen inför publiken. (2004:77) Varje medlem i samspelet måste presentera situationen på ett acceptabelt sätt för de andra medlemmarna. När teamet går in i det som Goffman kallar bakre regionen eller bakom kulisserna, kan de vara mer fria och avkopplade. Teamet ger rollen en betydelse där förutsätts att var och en av medlemmarna spelar sin roll enligt de förutsättningar som teamet har byggt gemensamt. Goffman menar att en regissör ofta behövs för att t.ex. dela ut roller och se till att medlemmarna sköter sina roller (2004:89–91).

Goffman menar att det kan vara lämpligt ibland att när vi tittar på interaktion mellan två team, att kalla den ena för agerande och den andra för publiken eller observatörerna. Det är viktigt att hålla och kontrollera inramningen av det agerande teamet för att skilja det från publiken. Det agerande teamet ska visa upp den största aktivitet, och att ingen individ ska vara med i både teamen för att inte störa eller avslöja det agerande teamets framträdande (2004:85–86).

Källförteckning

Goffman, E. (2004/1959). Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. (4. uppl.) Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Ranghild Mogren: Föreläsning om Berger & Luckmann, Goffman. Pedagogiska institutionen,Stockholms universitet. 2009-04-06